Sigfrid Ericson   1879–1958

Västkustens okända arkitekt

Sigfrid Ericsons byggnader och spår finns längs hela Västkusten. Det finns knappt en by, en stad eller kyrka som han inte har rört eller ritat för i en omkrets av 150 km kring Göteborg. 

På slätten där vargarna en gång låg och solade på en kulle i Simlångsdalen skapade arkitekten Sigfrid Ericson (1879-1958) och hans fru Ruth (född Josefson), en magisk plats och en trädgårdsanläggning där arkitektur, hantverk, konst, natur och skönhet möts.

Pergolan.jpg

Vargaslätten

min trädgård

Huvudbyggnaden i trädgården, Storstugan, ritades av Sigfrid samtidigt som han projekterade den stora jubileumsutställningen i Göteborg och uppfördes 1917-1918 i nationalromantisk stil.

 

Från huvudbyggnaden växte under många år den stora trädgårdsanläggningen ut, där enligt Sigfrid Ericsons egna ord "naturen själv var arkitekt och byggmästare".

Sigfrids Allkonstverk

Under Sigfrids 50 år som arkitekt ritade han möbler, villor, bostadshus och -kvarter, trädgårdar, gravar, kyrkor längs hela Västkusten. Han ägnade sig åt växtodling, grundade liljesällskapet och var rektor på Göteborgs HDK. Hans skapande var mångsidigt inom konst, arkitektur, ingenjörskonst, möbelsnickeri men också trädgård.

Sigfrid har ritat Masthuggskyrkan och Konstmuseet i Göteborg men håller Storstugan på Vargaslätten som sitt viktigaste verk.

ARKM_edited.jpg

Naturens under kännetecknas av självklarhet, likaså de arbeten som
framgår ur människohand om de är vällyckade.

Sigfrid Ericson

Arkitektens karriär

IMG_4059_edited.jpg

Sigfrid Ericson

(1879 –1958)

 

Ericson utexaminerades som arkitekt från Chalmers 1899 och Arkitekturskolan vid Kungliga Konsthögskolan 1902. Han var sedan arkitekt vid Byggnadsstyrelsen, lärare i byggnadsritning vid Chalmers (1903–13).

Han var engagerad styrelseledamot i Röhsska konstslöjdmuseet, i Slöjdföreningens skola och i föreningen Konstfliten.

Göteborg firar 300-års jubileum

Tillsammans med Arvid Bjerke var Sigfrid huvudarkitekt för 

Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 när till exempel 

Götaplatsen och Liseberg anlades samt byggnader som 

Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall byggdes.

"Arbetet och ritningar (...) omhänderhafts av arkitektkonsortiet ARES. Ursprungligen bildad för deltagande i tävlan om Götaplatsens ordnande bestod denna sammanslutning i början av arkitekterna Ernst Torulf, Sigfrid Ericson, Arvid Bjerke och R.O. Swensson, vilka gemensamt uppgjorde det år 1919 framlagda skissförslaget till utställningen."

Konsortiet upplöstes 1921 då Torulf och Swensson utträde ur detsamma.

ARKM_edited.jpg
Resized_20200628_150700.jpeg

Sigfrid är arkitekt till över hundra privata bostäder och ritade möbler och gravplatser. Det första större uppdrag var att tillsammans med arkitekten Hans Hedlund rita fastigheten Haga Nygata 8, Robert Dicksons stiftelse "Slottet" som stod klart i september 1904.

 

Vid våra efterforskningar har vi dessutom hittat ritningar på Göteborgs Botaniska trädgård där man ser att han var delaktig i utformningen av trädgården tillsammans med Carl Skottsberg och Lars Israel Wahlman. Botaniska trädgården invigdes 1923 samtidigt som Jubileumsutställningen i Göteborg genomfördes. 

Sigfrid Ericson var mycket produktiv som arkitekt och står bland annat bakom ett stort antal kyrkobyggnader på Västkusten samt inredningar i kyrkor. 

Masthuggskyrkan i Göteborg (1914) kan betecknas som hans definitiva genombrott inom svensk kyrkoarkitektur.

 

Exempel på fler kyrkor och kapell: 

Surte kyrka (1911)

Hunnebostrands kyrka (1911)

Skene kyrka (1917)

Nissaströms kyrka (1939–1940)

S:t Matteus metodistkyrka på Hisingen (1923)

Brämaregårdens kapell (1925)  

Johannebergskyrkan (1940)

Lyse (1911-1912)

Missionskyrkan Jonsered (1912)

Jörlanda (1926)

Träslövsläge (1926-1927)

Flatö (1928), 

Hönö (1933-1934), 

Svenasjö (1934)

Kinnarumma (1940). 

IMG_3930_edited.jpg
Josefsondöttrar.jpg

Breared och familjen Josefsson

Sigfrid samlade tillsammans med sin svåger Sigurd Erixon bonader. Breareds kulturhistoriska förening bildades 1938 vid ett möte hemma hos arkitekten Sigfrid Ericson och hans hustru Ruth på Vargaslätten. Initiativtagare var Fredrik Ström, politiker och författare till romanen ”Folket i Simlångsdalen”.

”Styrelsen har betraktat som sin viktigaste uppgift att bedriva forskningsarbeten, som kunna läggas till grund för publikationer i kulturhistoriska ämnen och har därför uppdragit åt olika på detta område skolade krafter att enligt lämnade direktiv göra uppteckningar, avskrifter, ritningar och fotografier.”

Breareds kulturhistoriska föreningen finns fortfarande och är väldigt aktiv. De driver flera aktiviteter och evenemang i Simlångsdalen och förvaltar den gamla lanthandeln i byn.

Läs mer om föreningen på www.hembygd.se/breared

Sigfrids botaniska intresse omfattade alla växter, men han brann särskild för liljor och primulor som han hade en imponerande samling av på Vargaslätten.

Samlingen byggdes upp av lökar från Europa, Asien och USA, men han ägnade sig åt egen fröförökning och korsning.

Sigfrid har skrivit många artiklar i Allmän svensk Trägdgårdstidning om primulor och liljor. Han grundade 

mobot31753000795721_0081.jpg

© 2020 • Vargaslätten  • 313 96 Simlångsdalen • info@vargaslatten.se