Vargaslätten
Sigfrid Ericson Museum
Hur allt började
År 1917 sattes spaden i den steniga jorden i utkanten av Simlångsdalen i Halland för att uppföra en större knuttimrad byggnad. Arkitekten Sigfrid Ericson och hans fru Ruth köpte platsen som de döpte till Vargaslätten. En gång i tiden fanns här en liten slätt där vargar låg och solade sig. De började anlägga trädgården som sitt sommarvistelse i Ruths hemby Breared.
Huvudbyggnaden i trädgården kallas Storstugan och ritades av Sigfrid samtidigt som han projekterade den stora jubileumsutställningen i Göteborg. Storstugan uppfördes 1917–1918 i nationalromantisk stil. Från huvudbyggnaden växte under många år den stora trädgårdsanläggningen Vargaslätten ut, där enligt Sigfrid Ericsons egna ord "naturen själv var arkitekt och byggmästare".
På en yta av 14 ha fanns utrymme för en trädgård med många rum. Sigfrid och Ruth planerade, ritade, skaffade och planterade exotiska växter från hela världen.
Ericson tog med sig växter från sina resor runt om i världen och infogade dessa i trädgårdens olika delar. Trädgården är baserad på halländsk skogsmiljö och med varsamma medel gjordes storskogen till kulturmark, dammar grävdes och bäckar leddes i nya fåror, murar skilde vildäng från odling och bruten sten lades samman till blomsterpartier.
Genom inplantering har trädgården fått ett mycket variationsrikt växtbestånd utsökt anpassat till den givna miljön.
Som flera av den tidens berömda arkitekter och konstnärer runt om i världen skapade Sigfrid Vargaslätten som sitt eget allkonstverk ”Gesamtkunstverk”. Influerade av natur- och hantverksromantik, jugend, Arts & Crafts lade Sigfrid och hans fru Ruth sitt privata engagemang och passion i arbetet med att skapa en egen oas i Simlångsdalen.
Fastigheten övertogs 1954 av direktör Gunnar O. Westerberg. Släkten Westerberg ägde anläggningen fram till 2013 då entreprenören Göran Johansson förvärvade den.
En enhet av arkitektur, hantverk,
konst och trädgård
"Tanken var att hantverket och arkitekturens historiska sammanhang skulle reflekteras i en personlig utformad helhet. Huset skulle smälta samman med omgivningen så att övergången mellan byggnaderoch natur var självklar men framförallt bildade en enhet som kommunicerade hantverkskunskap, historia, ändamålsenlighet och naturlig skönhet. I idealfallet, när konstnären slapp ta hänsyn till beställare eller ekonomiska tvång, fanns det möjlighet att åstadkomma det perfekta Gesamtkunstverk."
Ur boken "Sigfrid Ericson och Vargaslätten " av Jan Jörnmark
Byggnader på Vargaslätten
Storstugan
Livet på Vargaslätten var som en storsvensk dröm i ett nationalromantiskt hus med skurgolv och hallandska bonader på träväggarna. Där fanns vedeldad värme och avlopp, men inget elektriskt ljus eller rinnande vatten. Man odlade och skördade samt levde ett gammaldags lantliv med självhushållning.
Man hade storslagna bjudningar med mycket mat och omgänget bestod av konstnärer, arkitekter och författare.
Sigfrids omsorg om helheten fick honom att formge möbler och belysning. Flera möbler finns bevarade här.
Pergolan
Imponerande byggnad i natursten och ekvirke. Klätterhortensia, pipranka och krusbärsaktinidia växer på pergolan som är fortfarande i originalskick.
Konstruktionen är inspirerad av pergolan på Axel Munthers San Michele på Capri, Italien.
Fontän
Inspirerad av den medeltida arkitekturen i Rothenburg ob der Tauber i Södra Tyskland skapade Sigfrid denna fontänen som ett välkomnande element på gårdsplanen framför storstugan. Staden var en favoritplats som Sigfrid besökte flera gånger och hämtade mycket av sin inspiration till sitt eget skapande därifrån.
Lusthus
eller paviljongen ligger på höjden i klippträdgården med fantastiskt utsikt över dammen och hela vägen till pergolan. I lusthuset står en specialdesignad bänk som ritades av Sigfrid där man ser hans skicklighet att foga in sin design in i naturen. Bänken och stenparti är i originalskick. Utförliga ritningar finns också bevarade.
